fredag, januari 10, 2014

Veckorna: #1

Elva låtar som jag tyckt om och lyssnat på under de senaste dagarna. Lyssna du med.

lördag, december 07, 2013

Årets...


Album: Blood Orange - Cupid deluxe

Låt: Ulf Lundell - L-bows & kash (Svenska Discokyrkan 12" version)

Gubbrock: Haim - Days are gone 

Duett: Lady Gaga & R. Kelly - Do what U want

Comeback: David Bowie - The next day

Singel: Miley Cyrus - We can't stop

Jullåt: Nick Lowe - Christmas at the airport

Sommarplåga: Kaah - Vill bara leka mer

Palme: Kartellen - Underklassmusik

Svenska: Kajsa Grytt - Kometer

Pappa: Stor - Pappas låt (feat. Dani M)

Mamma: CHVRCHES - The mother we share

Skiva-som-egentligen-var-en-EP: Lilla Namo - Tuggare utan gränser

Comeback 2: Prefab Sprout - Crimson/red

Slyngelrock: Palma Violets - Best of friends

Marxism: Pet shop boys - Love is a bourgeois construct

Som-om-inget-hade-hänt: Suede - Bloodlines

Disco: Sally Shapiro - This city's local Italo disco DJ has a crush on me

Remix: Lana Del Rey - Summertime Sadness (Cedric Gervais remix)

EP: Annie - The A&R EP

Badrock: Pure bathing culture - Dream the dare

Mörker: Jonathan Johansson - Den brända jorden

Dokusåpa: Linda Pira - Matriarken

Postpunk: Makthaverskan - Asleep

Katt: Lissy dancefloor disaster - Try

Lo-fi: King Krule - 6 feet beneath the Moon

Regn hos mig: Veronica Maggio - Låtsas som det regnar

Soul: Dawn Richard - Goldenheart

Göteborg: Sallys söner - Nånting att tro på

Anthem: Mack Beats - Barriärer (feat. Newkid, Stor, Moms, Henok Achido, Linda Pira)

Glamrock: The Ruby Suns - Kingfisher call me

Indieklubb: Vit päls - Död och evigt mörker

Lou Reed: Håkan Hellström - Street hustle

Nyromantik: Poliça - Chain my name

My hometown: Marcus Swedin - Grängesberg

Farbror: Paul McCartney - Save us

Tango i natten: Small Black - Sophie

Chi-Lites: Justin Timberlake - Spaceship coupe

Box: The Waterboys - Fisherman's box

90-tal: Rikard "Skizz" Bizzi - Om natten

Quiet storm: Money - Who's going to love you

Ögonskugga: Museum of Bellas Artes - Twine

Rock: PINS - Get with me

Falsett: The Weeknd - Love in the sky

*  *  *


Ladda hem en spellista med låtarna här: Årets... Daniel Swedin.


söndag, juli 28, 2013

Brödrarocken

Min brors debut-ep släpptes på Spotify i dag. Lyssna gärna på den!

tisdag, januari 08, 2013

måndag, december 17, 2012

Bästa skivorna 2012

Här är de skivor jag tyckt bäst om i år. Lyssna på listan i Spotify. Eller lyssna på den i Wimp. Tack för mig.
  1. Sophia Knapp – Into the waves (finns ej på Spotify, men kan höras här








lördag, mars 03, 2012

Kunden har alltid rätt



UPPDATERAT. Jag har nu fått hjälp av Tre och saken ska vara ordnad.

I fyra månader har jag bråkat med teleoperatören Tre om att få byta abonnemang. Det går så där. I går skickade jag följande mail till deras Kundombudsman och till deras kundtjänst. Än har jag inte fått något svar. Är inte jätteöverraskad...


"Hej,

Den 12:e november i fjol bad jag mailledes Tres kundtjänst att hjälpa mig byta abonnemangsform, från 3Pott499 till 3Pott49. Abonnemangsbytet bekräftades den 1 december 2011 av en NN på Kundservice & Lojalitet. Jag fick också detta bekräftat i två SMS som skickades samma datum (se bifogad bild).

I slutet av januari fick jag en faktura (OCR-nummer 508479672026) som var alldeles för dyr för att överensstämma med prisbilden på den abonnemangsform jag bytt till. Jag surfade då på på Mitt 3 på Tres hemsida och såg att jag fortfarande hade abonnemangsformen 3Pott499.

Då kontaktade jag Tres kundtjänst dels via mail och även via deras Twitter-konto för att se vad som hänt. Kundtjänsten på Twitter svarade då att abonnemangsbytet inte gått igenom, att de skulle kreditera fakturan så att jag endaste betalade för 3Mini, försäkring och de betal-sms som skickats. Detta skulle kosta mig 237 kronor. Man skrev också att man skulle justera nästa faktura när den kom.

Samtliga tweets rörande ämnet:

Jag betalade enligt överenskommet på Twitter, men när februarifakturan (OCR-nummer 508616440428) kom var den också lika dyr och jag loggade återigen in på Mitt 3 för att se att jag fortfarande hade abonnemangsformen 3Pott 499.

Jag kontaktade då Tres kundtjänst via mail och en NN skrev att hon från min "kundbild" inte kunde utläsa att abonnemangsformen ändrats, men att hon bara kunde hjälpa mig om jag först betalade januarifakturan (vilket jag alltså gjort) eftersom mitt konto var spärrat. NN skrev också att hon inte kunde se att jag tackat ja till abonnemangsbyte i november - detta trots det bekräftande sms:en Tre skickat i december.

Jag kontaktade då Tres kundtjänst via telefon. En NN var förstående och rev den dyra januarifakturan så att mitt konto låstes upp. Däremot hände ingenting med den dyra februarifakturan och när jag nu loggar in på Mitt 3 så står det att jag fortfarande har abonnemanget 3Pott 499.

I fyra månader har jag bett Tre om hjälp med att byta abonnemangsform Jag har fått det bekräftat via mail, via Twitter och via telefon. Men ingenting har ännu hänt. Hjälp mig!"

onsdag, februari 29, 2012

På förekommen anledning

Dagens grej:

lördag, februari 11, 2012

Dalarna har all anledning till oro

Jag var 14 år. Jag hade precis engagerat mig politiskt och som alla nyfrälsta tonåringar gjorde jag mitt ställningstagande till ett livsprojekt och ägnade all vaken tid åt politiken.
Så kom det, dödshotet. En nynazist som gick på gymnasiet mejlade och berättade att jag skulle dödas. Det var otäckt, men jag sa ingenting till någon. Dödshot var ju liksom en del av det politiska spelet. Det hade jag redan som 14-åring accepterat.

I slutet av januari attackerades ett antirasistiskt möte på ungdomshuset Haffas i Ludvika. I lokalen fanns det 14-åringar. Lokalpolitikern Daniel Riazat misshandlades med en flaska. Vilka som attackerade? Den militanta organisationen Svenska Motståndsrörelsen, den nazistgrupp som Säkerhetspolisen bedömer som det största hotet mot Sveriges inre säkerhet i dag. Gruppen har som målsättning att etablera ett totalitärt styre genom väpnad revolution. Här har vi att göra med individer som faktiskt är ett hot mot Sverige. Men varför är det så tyst?

Vi talar lite om det politiska våldet. Den svenska högerextrema rörelsen är offensiv och den är våldsam. 2009 släppte Brå (Brottsförebyggande rådet) rapporten Våldsam politisk extremism som visar att de extrema grupperna i Sverige är mycket benägna att ta till våld och inte backar för att attackera samhällsföreträdare. För boende i Ludvika kom beviset den 29 januari.

Vi backar tiden. Den 22 juli 2011 tog en fascistisk massmördare livet av 77 personer i Norge. Mycket har redan skrivits om Anders Behring Brevik och hans konspiratoriska vanföreställningar. Läser man det manifest Brevik författade innan bombdådet och massakern är det tydligt att han befinner sig i ett politisk universum med mycket bestämda idéer om hur världens hänger ihop - en fantasi om att islam är på väg att ta över Europa genom höga födelsetal, invandring och med benägen hjälp av arbetarrörelsen. Det riktigt skrämmande är att Breviks världsbild inte är hans egen skapelse. Konspirationsteorierna och världsbilden har inte uppstått i ett vakuum, den finns representerad hos europeiska parlamentsledamöter och förfäktas dagligen på några av landets mest lästa bloggar.

Den här världsbilden har inte så mycket med verkligheten att göra, men den har en tydlig inre logik. En logik som går ut på att rationalisera ett angrepp mot till exempel regeringsbyggnader och ett socialdemokratiskt ungdomsläger. Jag tänker på det där när jag ser de läsarkommentarer till den här tidningens artiklar om attacken mot Haffas. Där har folk ägnat sig åt att rationalisera, förklara och urskulda ett nazistiskt våldsdåd mot ungdomar. I det blinda hatet träder en logik fram. Vad ligger i tangentens riktning?


Dalarna har all anledning att oroa sig över det.

- - - 

Krönika publicerad i Dalarnas Tidningar/Kultur 11 februari 2011.

måndag, januari 16, 2012

Exponentiellt ökande vansinne i Moderaterna

Moderaterna är inne i en mycket intressant fas just nu. För varje dag som har gått sedan valvinsten 2006 har partiet blivit ännu lite tokigare. De borgerliga stollerierna är, så att säga, exponentiellt ökande. Logiken gör alltså att Moderaterna, just i dag, är vansinnigare än någonsin tidigare och den här veckan har de varit helt omåttligt koko.

Ett exempel: de var i tisdags glada över siffror som visade att hemlösheten i Sverige ökat. Fnoskigheterna i Moderaterna verkar komma underifrån och den här veckans roligaste moderathaveri är nog ändå den milslånga bloggtext som Rasmus Törnblom och Emil Eriksson, två ledamöter i Moderata Ungdomsförbundet MUF, författat.

Utformad som en rad nyårslöften till MUF-medlemmarna och Sveriges unga lovar herrar Eriksson och Törnblom att ägna färre grubblerier över vad döda gamla överklassgubbar från andra århundraden tyckte och tänkte - oavsett om de var poeter, filosofer eller författare.

Åh, man riktigt känner hur deras händer skakade när de formulerade sig. Tänk att få räcka ut tungan åt magister Jan Björklund sådär. Poesi och filosofi är botten! Anders Borg är toppen! Det är inte svårt att dra på mungiporna, men helt i linje med det projekt som Moderaterna sjösatt. När partiet hade partistämma i Örebro i höstas strök man liberalismen och konservatismen ur idéprogrammet. Sedan dess är Moderaterna ett parti utan ideologi.

Under partistämman passade Moderatera på att bestämma att man var arkitekterna bakom den svenska välfärdsmodellen och att man historiskt var emot apartheid - trots att man inte var det. Och nu lovar alltså ungdomsförbundet att man struntar i vad gamla författare och filosofer tyckt. Sådär kan man ju bete sig om man redan klubbat igenom att man inte har någon ideologi.

Ungmoderaternas löfteslista är på sätt och vis ett tidsdokument över hur sönderregerad och idé- fattig den svenska borgerligheten är, från Fredrik Reinfeldt via ministrarna ända ner i ungdomsförbunden. Man vill ingenting. Man tror inte på någonting.

Inom statsvetenskapen och sociologin pratar man ibland om postpolitik, ett tillstånd där de traditionella ideologierna och den ideologiska praktiken försvunnit. Det enda som finns kvar är politiker och partier som marknadsför sig själva som varumärken. Det politiska arbetet har reducerats till grå administration, konfliktlinjerna är borta.

Postpolitik brukar användas som skällsord, men den unga högern hymlar inte längre med att de helst kapar alla band till ideologin, filosofin och tankeproduktionen.

För Moderaterna har antiintellektualismen och postpolitiken blivit något att sträva efter.

- - -
Krönika publicerad i Dalarnas Tidningar/Kultur 14 januari 2011.

söndag, januari 08, 2012

David Bowie 65 - Oh! My pretty thing


David Bowie fyller 65 år i dag. Alltså är det, i någon mening, också 65 år sedan den moderna musiken föddes. Men svenska medier fylls mest av tomma notiser om att en liten brittisk rockfarbror som "var en av de första att kombinera rockmusik med teater" gått i folkpension. I den svenska versionen av rockens kanon finns David Bowie inte med.

Den svenska versionen av rockkanon är ju den amerikanska och britter som verkligen är britter - alltså inte The Rolling stones - får bara undantagsvis plats.

Egentligen är det ointressant att diskutera en artists kanoniska ställning. Men någonstans finns det en djup ironi i att när "det konstiga" har hamnat i mittfåran (slå på MTV eller P3 nu!) så har artisten som tidigare definierade "det konstiga" och tog det till mittfåran i det närmaste marginaliserats i Sverige.

Lika ointressant är det att påpeka att David Bowie i den övriga civiliserade världen anses vara den mest inflytelserike, fotograferade, älskade, imiterade och beundrade artisten. Inget av det här spelar ju någon roll om inte jag, eller du, tycker att David Bowie är en bra artist. Om det enda positiva man kan framhålla med en viss artist är hur "viktig" den varit för en viss genre eller epok är det kört.

David Bowie är viktig. För mig. Under bra många år var David Bowie min Jesus, Gud, Marx, Lenin, terapeut och homeopat. En väldigt stor del av mitt liv har jag spenderat tillsammans med honom som närmaste vän. Ett tag var vårt förhållande i det närmaste sexuellt. Jag kunde bli högljudd och våldsam om någon ifrågasatte Bowies genialitet. Samtidigt fanns det inget som kunde glädja mig mer än människors självdeklarerade ignorans.

Jag grät när min Ryko-utgåva av "Scary monsters" repades så att det inte gick att lyssna på bonusspåren, jag kunde ägna timmar åt att detaljstudera Masayoshi Sukitas Ziggy Stardust-fotografier och jag sparade pengar för att kunna köpa Thin White Dukes cigarettbyxor. Men det var då.

I dag har jag inte samma fanatiska förhållningssätt till David Bowie, även om han enligt Spotify fortfarande är den mest spelade artisten i mitt hem. Och Bowie är alltjämt navet i all annan populärkultur jag konsumerar. Tack vare Bowie har jag hittat till Hanif Kureishi, Kate Bush, O'Jays, Fritz Lang, Collin MacInnes, "A Clockwork orange", Jaques Brel, Scott Walker, The Kinks, Kenneth Anger, Inger Edelfeldt, George Orwell, Jean Genet, William Burroughs...

För mig är David Bowie fortfarande måttstocken som allt annat måste bedömas utifrån. Jag måste ständigt fråga mig hur exempelvis James Blakes självbetitlade debut eller Anna Järvinens "Alla  WU LYF:s "Go tell fire to the mountain" står sig i jämförelse med "Station to station" eller "Young americans".

I dag fyller David Bowie 65 år. Men för mig är han fortfarande väldigt mycket en helt ny bekantskap och förälskelse. Oavsett vad det stod eller inte stod i svenska tidningar. Grattis!

Och nu, några Spotify-listor jag satt ihop. Crafted with love.




  • Mina 40 bästa David Bowie-låtar
  • David Bowies bästa 1967-1971
  • David Bowies bästa 1972-1974
  • David Bowies bästa 1974-1977
  • David Bowies bästa 1977-1983
  • David Bowies bästa 1984-1993
  • David Bowies bästa 1995-2003
  • David Bowies singlar i kronologisk ordning 1965-2003

  •