måndag, november 14, 2005

Idag



Jag har alltid varit en stor fantast av nid- och lyteskomik. Det har försatt mig i trubbel flertalet gånger. Som liten blev jag ofta tillrättavisad av min stränge far då han kom på mig med att finna personer med diverse fysiska företräden som såsom varande lustiga.

Mest i trubbel hamnade jag dock någongång i mina tidiga tonår. Föreställ er scenen: en ung och sprallig herr Swedin gör ett
maniakaliskt försök att imponera på brudar genom att hålla låda i nära nog två timmar. Om du någongång hört "CP-Åke" med Onkel Kånkel vet du ungefär på vilken nivå mina skämt låg. Nåväl, efter de två timmarna var jag mäkta stolt och tänkte att "nu jävlar ryker väl oskulden ändå, så rolig som jag har varit". Men tji fick jag.

Varför, undrar ni? Jo, senare uppdagades det att den tjej som jag uppvaktade flitigast hade/har en förståndshandikappad bror. Pinsamt värre. Där sålde jag båtarna och brände hamnen för all framtid, kan man säga.

Hursomhelst har det slagit mig att Kanal5 förfinat lyteskomiken och tagit den till en helt ny nivå med sin dokumentärserie "Outsiders". Här kan man hånskratta åt "svenskar som är föremål för spekulationer, misstro och fördomar". Ja, verkligen. Ytterligare en humoristisk botten blir det ju när dessa" personer som vet vad känslan av utanförskap innebär och vad den orsakar" kommer ut med sina bryderier i just Kanal5 som ju är den svenska tv-kanal som allra finkänsligt tar sig an svåra ämnen.

Så jag vill bara tacka Kanal5 för att jag numer kan skratta åt folk utan armar, kärringar som vägrar bli gamla, lajvare och dvärgar. Och det utan dåligt samvete eftersom jag vet att de som gjort programmet också gör det och att det är meningen att jag som tittare ska skratta. Tack!

Inga kommentarer: