tisdag, juli 11, 2006

Etthundrasextioett, nollsex



Idag är Katrine Kielos så där fantastiskt bra igen och gör rent hus med center-Maud. Dessutom använder hon ordet medelklass, ett ord som de tre senaste dagarna använts mycket flitigt på kultursidorna.

Bäst används det i Björn af Kleens klassanalys (nåja...) och försvar av manliga kortbyxor:
"Överklassen och arbetarklassen möts i shortsen. I mitten av 1930-talet klippte djärva tennisspelare av sina vita slacks. När det gassar för starkt på byggnadsställningen i maj gör arbetarna dito med sina blåställ. Denna maskopi oroar den etikettkåta medelklassen: hur vara säker på att mina shorts sänder rätt signal? Kan de förväxlas med arbetarklassens? Bäst att avstå. Det är symptomatiskt att shorts så sällan är svarta, småborgarens försiktiga färg."
Det är så sant. Jag har kallats akademisk medelklassunge - trots att mina föräldrar slutade plugga efter nian och tillsammans tjänar runt 20 000:- efter skatt - och aldrig har mina kritiker haft så rätt som när det gäller min syn på shortsen.

Trots att den svenska sommaren stundtals är odrägligt varmt har jag skytt shortsen som pesten i flera år. Varför? Jag har inte velat förväxlas med den somriga, öliga, svettiga arbetarklassmanlighet som var, och är, norm i Västerbergslagen.

Jag tittade på mig själv och min omgivning med den nervösa medelklassliberalens långbyxeögon och köpte deras argument om att "riktiga män" inte bär shorts, att det inte existerar snygga shorts, att det bara är bonnläppar och white trash-fyllon som bär shorts och så vidare.

Men den här sommaren blev varm, det var den redan i maj. Och jag började se nyktert på det uppenbara
självföraktet och självbedrägeriet i att hellre svettas i ett par medelklassiga jeans än att dra på sig ett par arbetklassiga shorts.

Så jag frågade en vän som kan det här med mode vad
hon tyckte att man skulle ha på sig under sommaren. Hon lovade att återkomma i ämnet, men svaret har uteblivit. Nu har jag har på helt eget bevåg köpt ett par svarta shorts från H&M som naturligtvis är svarta.

Småborgerligt och försiktigt och ändå lite white trashigt på samma gång.

6 kommentarer:

karolina lassbo sa...

Bra inlägg Daniel! Ibland får du verkligen till det... Nu kan man nästan säga att du har en modeblogg. ;)

Magnus Jäverling sa...

oj oj oj, du ska se mina jeans-shorts. Du skulle inte ha kommit på tanken att skriva annat än flerfaldiga kapitel om enbart fransiga jeans-shorts, bara du fått en skymt av en av dess fransar.
Ska bli kul att se dig i dina nya. Kommer du att ha den röda bögskinnjackan till?

julia sa...

hehe sorry.

jag är faktiskt helt okapabel att svara på frågan. jag vet inte. det är assvårt. min lillebror har haft liknande frågor. mina svar uteblir även där.

dina nyinköpta shorts- är det high water? alltså går dom nedanför knäet?

alltså vafan klart att karlar också ska få svalka sina ben en het sommardag! på med shorts!

synd bara att det kan se så roligt ut. tihihihhhihihhhihhiihhihiihhi.

Daniel sa...

Karolina: Tackar!

Magnus: Nej, bögskinnjackan är nog aningens för varm nu. Och jeansshorts är tamejtusan nästa steg för mig. Fransiga!!!

Julia: Nej, ine high water. Det minns jag att du sagt är ett big no-no, hehe.

julia sa...

en lättnadens suck!

Anna Runnberg sa...

Inte alls så dumt, Daniel.