söndag, augusti 06, 2006

Etthundrasjuttiosex, nollsex



Något av det värsta man kan göra i Sverige är att inte vara utomhus om solen skiner. Direkt det är ljust och temperaturen kryper upp över 15 grader så växer kraven på att man ska spendera all vaken tid utanför ytterdörren. Och gör man det inte betraktas man som väldigt suspekt.

Se där, det är solsken och varma vinder! Man ska ut på en äng, en klippa, sitta på en utomhusservering eller slafsa med rosévin i nån suspekt park där transvestiter säljer sex på nätterna. Varför är det så här?

Det har ju naturligtvis att göra med alla dum utomhusmoral man blev itutad som barn, en blandning mellan bonnig friluftsnazism och arbetarvärderingar. Det är himla svårt att tömma sig på sådant, man kommer inte ifrån det.

Ingen vågar ifrågasätta den heliga utomhusprincipen och säga "Men mamma, jag sitter faktiskt hellre inne idag och läser vad fan som helst av Joan Didion." För så sa aldrig mamma till sin mamma som aldrig sa det till sin mamma. Det här kommer fortsätta i all evighet och tillslut är vi sönderbrända och döda allihop. Och ingen kommer nånsin läsa Joan Didion.

Med den här bloggposten ville jag egentligen bara klargöra att jag suttit inomhus hela långa soldagen och spelat Fifa 2003. Åh, vilket gammalt skitspel. Ge mig pengar, jag köper ett Xbox 360 direkt, asså!

Jag är så himla trött på Joan Didion.

1 kommentar:

Arne sa...

Haha! Det var roligt skrivet.