lördag, augusti 12, 2006

Etthundraåttio, nollsex



Det regnar i Göteborg, city är inspärrat i en järnring för ett maraton och jag har fått höstens stora skiva på posten. "So this is goobye" heter den och är inspelad av kandensarna i Junior boys. Titeln är passande, för det är verkligen dags att ta farväl av en hel massa saker nu.

Precis som på debuten "Last exit" handlar det om supermodern elektrosynth som ändå på något sätt lyckas vara lika tidlös som en riktigt gammal souldänga. Ja, låt oss för enkelhetens skull säga lika tidlös som Chuck Jacksons "Tell him I'm not home".

Ta titelspåret. Det
är ju en gammal souldänga, nedbäddat i ett fluffigt housetäcke som är utsmyckat med de mest androgyna synthslingorna på den här sidan The Lover speaks' "Absent one".

Och, ja, Jeremy Greenspan sjunger fortfarande lika vänt. Hör bara på på "When no one cares" där han ger uttryck för samma djupa och kvardröjande melankoli som vilken Bryan Ferry eller Paddy McAloon som helst. Det är stort, väldigt stort.

Inga kommentarer: