onsdag, mars 28, 2007

Det ska vara äkta i år



Igår spelade Bob Dylan på Debaser Medis, hans första svenska klubbspelning någonsin. Gubbar i alla åldrar gör vågen idag och de gubbar som inte kom in (Debaser Medis håller bara för 750 gubbs samtidigt) pratar om att de lätt skulle kunna byta bort borde fru, barn och hälsa för att ha fått sett Bob Dylan svettas, spela gitarr - något som han nästan aldrig gör, tydligen - och nästan-le på en svensk klubbscen.

Visst, jag förstår att det roligt att stå ett par meter ifrån en idol och en ikon. Och det har säkert någon form av tjusning att se "varenda svettpärla i pannan, varje ryckning i ögonvrån, de små små tecknen till bandet".

Men att det skulle förstärka upplevelsen? Och att konserten, per automatik, blir bättre om den arrangeras i en källare istället för i en hockeylada? Ursäkta, men jag kräks på den här autencitetshetsen, den äkthet som rockjournalister och rockfans tror att man automatiskt uppnår om man trängs ihop med andra män när man ser en konsert.

Myten om att popmusik blir mer äkta ju nämre den kommer sin publik har blivit sanning. Det är ingen tillfällighet att Suede-sångaren Brett Anderson i samband med Dylans "intima" klubbspelning gör sin "ärligaste skiva hittills". Rockmännens autencitetstänk gör att även den mest glamouröst sauterade popartist kan få för sig att dra på sig chinos och lira dåligt stämd gitarr på en kinakrog.

I min värld är massmöte, masshysteri och masshow alltid mer intressant och intimt än motsatsen. Det är därför jag hellre skulle sett David Bowie på Ullevi -83 än på klubben Vega i Köpenhamn för åtta år sedan.

2 kommentarer:

Nilla sa...

Det är därför du ska gå på Pier Pressure och uppleva masshysterin och allsången under My Chemical Romances spelning.

plurra sa...

håller inte med.

klart en intim lokal kan förstärka upplevelsen - om bandet/artisten passar i sammanhanget. men allting beror ju på vad det är för "typ" av band. u2 hör hemma på ullevi eftersom de är - åtminstone nu för tiden - ett fenomenalt arnearockband.

men om man i stället tittar på ternheim så är det raka motsatsen (tycker jag då i alla fall). ullevi (vi låtsas) eller debaser medis? för mig är svaret givet där. jag garanterar (jojo) att debaserspelningen skulle pissa på ullevi.