lördag, april 07, 2007

Seriösa bubblor och rutor

–Vi är inte så många som håller på med seriösa vuxenserier. De flesta tillhör mainstream och vill allra helst rita superhjältar eller Disneyfigurer, säger serietecknaren Jason Lutes till Svenska dagbladet.

Lutes briljanta reportageroman i serieformat, "Berlin - stad av sten", har just utkommit på svenska. Och det han säger har kommit att bli en sliten klyscha, på samma sätt som det en gång var en klyscha att serier var för barn.

För inte är det väl omöjligt att kombinera ritandet av superhjältar eller Disneyfigurer med vuxenhet och seriositet? Självklart inte. Vem skulle till exempel idag säga att Frank Millers "The Dark knight returns" är en serie för barn, bara för att den handlar om superhjälten Batman? Väldigt få.

Och det krävs inte särskilt mycket litterär begåvning för att se att Don Rosas magnum opus "Farbror Joakims liv" ofta har en seriositet som inte alltid ens existerar i bästsäljande svenska livsödesromaner. Och detta trots att det handlar om Disneyfigurer!

Acceptansen inför vissa serier och den mentala spärren mot andra har sina kulturella och ekonomiska orsaker. Man inbillar sig gärna att tecknare av superhjälteserier och Kalle Anka-serier är mätta amerikaner som massproducerar sina berättelser med en maskins enkelhet. Som Jason Lutes säger i SvD-intervjun: "...det lönar sig inte med vuxenserier, och man måste försörja sig på annat" och "det är ett otroligt tidskrävande medium. För mig tar det flera dagar att göra ett enda uppslag".

Idag är det bara är i Skandinavien man kan klara sig ekonomiskt på att rita Disneyfigurer. I USA existerar nämligen ingen Disney-utgivning av serietidningar värd namnet. Och vem tror att nästan episka Batman- och Spindelmannen-serier från DC och Marvel är extremt inkomstbringande eller skapas på en kvart?

I maj släpps Juanjo Guarnidos och Juan Díaz Canales' "Blacksad" i Sverige. Hade spanjorerna varit amerikaner och seriealbumet utgivits av Marvel hade deras skapande gissningsvis behandlats lika styvmoderligt som annan noir i serieform.

Stora konstnärer som brinner för sitt skapande och berättande existerar överallt, trots att de kanske är amerikaner och skriver om hur Farbror Joakim blev världens rikaste anka. Det trodde man att serietecknaren Jason Lutes visste.

Inga kommentarer: