måndag, december 24, 2007

Årets skivor 02-05

Okej, nu är det dags att sammanfatta det här året. Jag börjar med att summera årets skivutgivning. Tjugo stycken skivor har jag valt ut. Här kommer nummer 02 till 05 på min lista.

02. Feist - The reminder

Med "The reminder" påminde Leslie Feist om att hon fortfarande - tre år efter totalhyllade, sönderkramade, dödsälskade "Let it die" - gör musik som är värd att totalhylla, krama sönder och älska till döds. Trots att man kan sakna en The Bee-Gees-cover bland all sval modellsnygg popmusik är "The reminder" faktiskt en bättre skiva än "Let it die".



03. Anna Järvinen - Jag fick feeling
Det enda den här skivan har gemensamt med Håkan Hellströms debut, som så många liknat den vid, är att man inte vet vad man ska säga om den. Allt har redan blivit sagt och det enda man kan göra då är att hitta skivan och lyssna på den. Om man inte hör allt det fina som jag hör, kan man med fördel gå vidare med sitt liv och sluta besvära mig med frågan om vad som gör "Jag fick feeling" till det här årets bästa svenska album.


04. Richard Hawley - Lady's bridge
Richard Hawley gör musik för sentimentala stadsvandrare. Sedan kan staden heta Sheffield, Borlänge eller vad som helst. Hawleys "Lady's Bridge" är en upptäcksfärd bland stråkar, pommes frites, ekande vemod, fimpar och fylla. Till slut hittar man fram till vår tids kanske mest begåvade sångare och låtförfattare. Och hos honom stannar man gärna.

05. Jens Lekman - Night falls over Kortedala
"Night falls over Kortedala" var arbetstiteln på den Todd Haynes-regisesserade Dylan-biografi som går upp på svenska biodukar i februari 2008. Men Göteborgs store popelegant hann norpa titeln. Det är logiskt. Jens Lekman är ständigt närvarande på ett sätt som man vant sig vid att endast Dylan och andra rockhistoriska runkobjekt är. Lekman är den enda nutida artist som man skulle kunna göra en film som "I'm not there" (som Haynes-filmen får heta) om.

2 kommentarer:

Agathon Sax sa...

Det kan ju inte vara någon annan än Amy som får förstaplatsen. Om du inte viker dig för pöbeltrycket och utnämner den fesjumna Raisin sand till årets platta, fastän den innehåller två och en halv bra låt, att jämföra med Amy - bara bra låtar.

Daniel sa...

Amy Winehouses skiva släpptes 2006. Och "Raising sand" har jag haft turen att inte höra ännu.