tisdag, september 09, 2008

En överskattad pinsamhet



Det snackas mycket om vem eller vilka artister som är överskattade. Först ut var Johan Lindqvist i Göteborgs-Posten som menade att Abba var världens mest överskattade band. Näst mest överskattade är The Beatles, tydligen.

Sedan deklarerade Aftonbladets Fredrik Virtanen att Jimi Hendrix, Janis Joplin, Tim Hardin, Jim Morrison och Jeff Buckley är halvbegåvningar vars enda förtjänst är att de är döda.

Diskussionen är intressant, och jag har själv en hel del åsikter om vilka artister som fått lite för mycket uppskattning. Frågan är bara vem det är som påverkar vilken artist som är rättvist uppskattad respektive överskattad.

Det generalfel Johan Lindqvist gjorde när han gav sig på Abba var att han verkat trott att går att utse överskattade artister genom att häckla de som som säljer bra och är omtyckta bland vanligt folk.

Så är det nu naturligtvis inte. Ingen skulle någonsin få för sig att kalla Takida eller Nordman överskattade trots att de säljer bra och är poppis. Det krävs liksom också att kritikervärlden slentrianhyllar artisten i ett par decennier för att artisten ska kunna kallas överskattad.

I databasen Acclaimed Music har svenske statistikern Henrik Franzon sammanställt i stort sett alla kritikerlistor över populärmusik han fått tag i. Det finns alltså anledning att tro att det resultat som presenteras där ger oss en tillförlitlig bild över vilken musik som är omtyckt.

Hursomhelst, i Acclaimed Music kan vi se att favoriterna hos rockkritiker (alltså sådan som Lindqvist och Virtanen) heter saker som The Beatles, The Rolling stones, Bob Dylan, David Bowie och Led Zeppelin.

Abba finns inte ens med på listan över de 200 mest kritikerhyllade artisterna, så Lindqvists påstående att popbandet skulle vara överskattade är alltså ett utslag av grav sinnesförvirring. Vill man prata om tidernas mest överskattade band bör man alltså snarare tala The Beatles. Det finns det ju åtminstone fog för.

Men att kalla Bob Dylan underskattad verkar också märkligt då ju han är den tredje mest omtyckta artisten bland sådana som Virtanen och Lindqvist.

Men säljer han skivor? Vette fan. Så kanske är han underskattad ändå, trots Uncut-temanummer, klichéartade hallelujahyllningar signerade i princip alla kultur- och nöjesjournalister, femhundratimmarsdokumentärer och den här (underskattade?) filmen.

Så börja köp Dylan-skivor, kids, så att jag med gott samvete kan säga att han är tidernas mest överskattade artist.

Inga kommentarer: