onsdag, april 30, 2008

Du är inte god

Jag vet inte, men känns det inte lite grann om att hela Engla-historien har förlorat alla proportioner? Nu, när SVT meddelar att de tänker direktsända flickans begravning kryper känslan på mig. Det finns nåt nästan maskinellt och business-artat över det här.

Väldigt få av de som säger sig sörja flickan hade en personlig relation till henne. Det bor runt 160 personer i Stjärnsund, ändå står landssorg och statsbegravning runt hörnet. Varför? Och hur gick det här till?

Kalla mig cynisk. Men just nu släpps mänsklighetens alla voyeuristiska läggningar fria och någonstans sitter någon och tjänar på pengar på att frammana vår sorg och vår inneboende drift att, för att tala i metaforer, sakta ner när vi kör förbi en trafikolycka.

Man är inte en god människa bara för att man skriver "R.I.P. Engla" på ett internetforum, köper minnesbilagor eller sitter bänkad framför teven om två veckor.

Ett barn som du inte kände har blivit mördat, hon ska begravas 10 maj. Just nu mördas förmodligen ytterligare ett barn, ett barn som du inte heller känner. Det barnets begravning kommer inte direktsändas och inga ljus kommer tändas. Men mänskligheten krälar vidare ändå.

lördag, april 19, 2008

JL rides again!

Dagens absolut roligaste läsning står GP:s Johan Lindqvist för. På sin helsida skriver han först om E-Street Bands avlidne pianist Danny Federici och om Bruce Springsteen och hånleendet sprider sig.
Världens mest berättade historia, den om hur några sköna vita killar under 60-talet bildar ett rockband någonstans mellan tredje starkölsrundan och en grillfest på stranden, berättas igen.

Man skulle kunna kalla det Uncut-journalistik, men skillnaden är att Uncut-skribenterna åtminstone i var tredje nummer berättar de uttjatade sagorna om Bossen, Dylan, Beatles, Led Zeppelin, Stones, blablabla med någon sorts engagemang.

Uncut vet ju att om man är gubbrockens överstepräst kräver ibland församlingen att man laddar Rockbibelns kanoniserade berättelser med någon sorts engagemang. Sådant har herr Lindqvist saknat ett bra tag nu.

För att understryka sin egen poäng - att han inte har något mer att säga - använder sig Lindqvist av rockjournalistikens tröttaste grepp hela två gånger i sin tipsspalt. Smaka på det här bara:

"Tänk alla highschool-filmer du någonsin sett nerkokta i indiefierad popvideo. Som Juno på fast forward" (om M83:s Graveyard girl) och "som om Lloyd Cole tillbringat maj månad på en filt i Slottsskogen" (om Pintos Wherever did she go?).

Man tar sig för pannan. Eller för att parafrasera mannen själv, Johan Lindqvists journalistik är som en snubbe från Dressmann-reklamen dragit i sig lika delar Prozac och Stilnoct och försöker sparka in den vidöppna entrédörren till Rock & Roll Hall of Fame.

Dom har tänkt på allt!



Rätt roligt att SVT:s hallåa varnar för våldsamma scener i "Den siste actionhjälten". Särskilt som den var tillåten från elva år på bio och SVT sänder den 00.25 på natten.

Myrdal blev Goldstein i fri debatt



Fri och öppen debatt där åsikter ska mötas, oavsett hur långt borta de är från våra egna fina och rumsrena värderingar, lovar programledaren Janne Josefsson i trailern för SVT:s "Debatt". Låter ju bra, det där!

I förra veckans avsnitt debatterade man Kina, OS och Tibet i programmet och Jan Myrdal var inbjuden för att spela den tacksamma rollen som ställföreträdande galenpanna.

Han har gjort det förr, men nu fick han aldrig liksom chansen. Mest mumlade Myrdal om Himmelska fridens torg. Debatten i övrigt gick ut på att Claes Malmberg om Tibet och en pösmunk till ungliberal satt och fnittrade.

Den fria och öppna debatten där åsikter långt från våra egna ska visas upp blev mest ett tillfälle för alla som ville skratta åt Jan Myrdal att göra det. Karaktärsmordet avslutades med att Janne Josefsson sa "Kambodja" och alla med sinnesnärvaro kunde vråla ut sina gapskratt.

Talande är ju att i trailern är det den högljudde Claes Malmberg som får personifera åsikterna som är långt borta från våra rumsrena värderingar och Myrdal, den "jävla papegojan", som får företräda åsiktshegemonin.

Det är kanske inte så snyggt att visa upp hur de förment upplysta humanisterna sitter och skriker på ett sätt som mest liknar Orwells tvåminutershat.

tisdag, april 15, 2008

Aporna har blodvittring



Tända ljus, samla in pengar. Ett barn har blivit mördat och ett helt samhälle är lamslaget. Men inte av sorg, som man kanske vill tro.

För trots alla dyslektiska blogginlägg där överåriga gråterskor sparkar in öppna dörrar om döden, livets orättvisa och hur man ska visa samhörighet genom värmeljus i fönstren hör jag er nog.

Jag hör er, där ute i folkdjupet. Jag hör kreti, pleti och en skenhelig journalistkör som skriar och skränar: "Döda! Döda Engla-mannen! Döda! Döda mannen som dödade ett barn! Döda! Döda!"

Ni vill ha blod och ni vill se det flyta. Dränka hela jävla Dalarna i Engla-mannens blod och skrika "ape has killed ape!". Ni är Anders Eklund, allihop.