lördag, april 24, 2010

Varför slipper (SD) de viktiga frågorna?

Frågor som rör invandring och flyktingar anses av tre procent av de svenska väljarna vara den viktigaste frågan inför valet i september. Detta enligt en opinionsundersökning som Sifo presenterade i mitten av mars.

Ändå har man under vintern och våren lätt kunnat få intrycket att just invandringsfrågan är hetare än någonsin. Så är det nu inte. Enligt samma Sifo-undersökning anser drygt var tredje väljare, 34 procent, att jobben är viktigaste valfrågan.

Det här bekräftas också av den stora undersökning som SOM-institutet genomför varje år. Sjukvård, sysselsättning, utbildning och miljö är de samhällsfrågor som svenskarna anser viktigast.

Väljarnas intresse för invandrarfrågor har sedan slutet av 90-talet sjunkit. Och lasermän, brandbombade flyktingförläggningar och polismord har gjort populistisk främlingsfientlighet omöjlig i Sverige. Trots det här har vi ett parti som lyckats växa till sig genom att bara prata om invandringens negativa effekter. Varför?

Sedan Sverigedemokraternas Jimmie Åkessons fick sin famösa debattartikel publicerad i Aftonbladet har det sagts att invandring och islamism hamnat på agendan. De etablerade partierna har uppmanats att "ta debatten" med (SD):s människosyn och alla seriösa medier sätter fokus på partiets främlingsfientlighet.

Är det klokt? Om undersökningar ger vid handen att det parti som vinner våra röster är det som löser arbetslösheten och vårdköerna, då bör inte medier och partier låta (SD) komma undan med att aldrig svara på frågor kring sjukvård och sysselsättning. Det är ett orimligt förhållningssätt att låta ett parti prata om sin enda profilfråga, även om profilfrågan känns extrem och spännande.

(SD) tillåts segla fram på en våg av missnöjesröster och uppfattas som riksdagspartiernas stolliga kusin som säger tokroliga saker om muslimer. Så har de kommit att aldrig behöva ta ställning i de frågor som väljarna prioriterar.

Inte ens bland (SD):s egna väljare hålls invandrings- och flyktingfrågorna högst, vilket får sägas vara ett nederlag för ett parti som är helt beroende att invandringen ska bli en stor valfråga.

Man kan anta att en stor del av Sveriges röstberättigade väljare känner en hel del tvivel kring hur (SD) tänker hantera våra vardagsproblem, om de kommer in i riksdagen. Hur många vet vad (SD) står för i de frågor som vi verkligen bryr oss om; skolan, skatterna, vården och jobben?

De etablerade partierna bör anta utmaningen och visa hur deras åsikter i frågor kring sjukvård, arbetsmarknadsfrågor och miljö skiljer sig från (SD):s.

Det är sådant man vinner val på.

Även 2010. Även om ett högljutt litet parti försöker övertyga oss om motsatsen.

- - -

Krönika publicerad i Dalarnas Tidningar/Kultur 24 april 2010.

3 kommentarer:

Roger Svensson sa...

Vad som är relevant i sammanhanget är att just invandrings-/integrations-politiken är ett område där det råder ett stort demokratiskt underskott vilket t.ex. SOM-institutets underökningar visar. Där tycker ~50% av befolkningen att det är ett ”bra förslag ta emot färre flyktingar” mot ungefär 25% som tycker det är ett ”dåligt förslag”. Cirka 80% tycker att ”invandrarpolitiken bör hjälpa flyktingar och invandrare att anpassa sig till svensk kultur och tradition” i stället för ”invandrarpolitiken bör hjälpa flyktingar och invandrare att bevara sin nationella kultur och tradition”, dvs. mer assimilationspolitik än mångkulturalism. Där råder en stor skillnad mellan de bägge blocken och Sd. De etablerade partierna vill, till skillnad mot Sd, samtliga fortsätta med mycket omfattande ”humanitär invandring”, som jämfört med i princip samtliga väst- och EU-länder är extrem. Samtliga etablerade partier bekänner sig också till mångkulturalismen, vilket inte Sd gör. Dessutom är detta en fråga som i princip styrs helt av politiska beslut.

Samma demokratiska underskott finns inte när det gäller skolan, skatterna, vården och jobben, även om dessa frågor kanske prioriteras högre av många. Där finns inga fundamentala skillnader mellan de bägge blocken och Sd, alla bekänner sig till den ”svenska modellen” och det är egentligen bara om detaljer man är oense. Oavsett vad man röstar på får man i princip samma politik. Dessutom är handlingsutrymmet högst begränsat i dessa frågor, världskonjunkturen är faktiskt viktigare än vad politiker i Sverige beslutar.

Hannes Eriksson sa...

Roger har rätt i att cirka 50 procent av svenskarna anser att flyktingmottagandet bör minska (enligt SOM). Men det här är en siffra som år efter blir mindre.

Samtidigt visar undersökningar att toleransen för de invandrare och flyktingar som redan bor i Sverige ökat bland svenskarna.

Alltså: motståndet mot flyktingmottagandet minskar och toleransen för invandrare ökar.

Och att det inte skulle råda skillnader mellan riksdagspartierna och SD i fler frågor än invandringsfrågan är trams. SD:s hållning i t ex justiepolitiska frågor är också helt apart, i och med att de vill införa straffarbete och avskaffa den rättspsykiatriska vården.

Anonym sa...

"Med lögner kan du kanske ta dig framåt i livet, men du kan aldrig vända tillbaka." beskriver en rysk viseman fallet den falska vänsterns ertappade tjuxven Gudrun SKYRKMAN

Mvh.
Lena Wetterstrand