fredag, oktober 22, 2010

Kackel i riksdagen



Under valrörelsen tittade Svenska dagbladets ledarskribent Claes Arvidsson närmare på motioner som s, v och mp lagt i Stockholm stad. Det hela lät han presentera som Rödgröna stockholmskalkoner.

Har man Claes Arvidssons världsbild är det ju inte alls orimligt att anse att de flesta förslag som presenteras av socialdemokrater, miljöpartister eller vänsterpartister är just kalkoner. Så just det har jag inte så mycket att säga om.

Däremot kan man anmärka på Arvidssons skarpsyn. Nog måste väl till och med en högerman som Arvidsson anse att den politiska oppositionen gjort sig skyldiga till värre kalkoner än förslag om ett hus för att stödja nyföretagande i Stockholm, utlåning av elförbrukningsmätare för privatpersoner och servicestationer för cyklar för att uppmuntra cyklande?

Någon som däremot hittat riktiga skojiga kalkoner är journalisten Marcus Jerräng. Han har under twittertaggen #motionsflod tittat närmare på motioner som lämnats i riksdagen under den allmänna motionstiden. I skrivande stund har 516 motioner inkommit.

Några favoriter:
Folkpartist vill ha strategi för rymdturism.
Sosse vill stoppa användningen av utrotningshotade djur i reklam.
Moderater vill bygga en Golden Gate-bro i Stockholm.
Kristdemokrat vill ha ökat statligt stöd till brädspel och lajv.
Miljöpartist vill ha mer hästanpassad stadsmiljö.



måndag, oktober 04, 2010

Äntligen en folkets man



Hej Dalarna!

Lyssnade på uppropet i riksdagen idag och hörde att Sverigedemokraten William Petzäll ska sitta på dalabänken. På valnatten fällde han följande uttalande:
Och jag bara går omkring och njuter. Vad tror du? 60 000 kronor i månaden och gratis övernattningslägenhet i Stockholm. För skattebetalarnas pengar, ha ha... Just nu bor jag på Clarion hotel och har dubbelsviten. Med jacuzzi.
Ah, äntligen en ärlig representant för folket som kan stå upp emot det fifflande, glidaretablissemanget som bara vill sko sig själva. Äntligen någon som kan se till Dalarnas bästa och inte bara vill till huvudstaden och glassa för våra pengar! Honom ska vi ha!

lördag, oktober 02, 2010

Sd-väljare är inga barn



Har ni tröttnat på att prata om Sverigedemokraterna? Har ni blivit mätta på alla avståndstaganden, protester, inkännande analyser och grunda spekulationer?

Trist, för här kommer en text till.

För visst hände det något i landet efter att stod klart att sd fick sina mandat?
Okej, Sverige är samma land, attityderna ändrades inte över ett dygn och svenskarna blev varken mer eller mindre främlingsfientliga för att sd fick mandat i riksdagen.

Oavsett vad som drev de 339610 personer som röstade på sd- politikerförakt, främlingsförakt, intelligens, dumhet - så hade de flesta samma drifter även dagen innan riksdagsvalet.

Något som däremot har hänt är att många nu föreslår en förändring i förhållningssätt från oss som inte röstade på SD gentemot dem som röstade på SD.

Debattörer har i olika fora föreslagit att "frågan" ska lyftas. Integrationen ska "diskuteras". Det ska pratas om "tabun". På SD-bloggar och Facebook-sidor gastas det om att demokratin ska "respekteras" och att övriga partier nu måste samarbeta med sd och kanske också gå dem till mötes.

Lek med tanken att man anlade det här förhållningssättet till vänsterpartiet. De är ju jämnstora med sd, men ingen tror väl på allvar att regeringspartierna kommer att börja diskutera vinststopp i friskolor bara därför?

Men det är något som skiljer SD från vänsterpartiet och alla andra riksdagspartier. Vad? Att deras väljare, hipp som happ, beskrivs som offer. Offer för vad? Det är inte självklart.

Men offer är de likafullt. Och som offer ska de respekteras, vi ska inte reta dem och inte håna dem. SD:s sympatisörer ska behandlas som barn. Ingen skuld kan någonsin läggas på ett litet barn. Så svaren söks utanför barnen. Är det föräldrarnas fel? Skolans fel? Samhällets?

Sd klarar nog av att folk skäller ut dem, hånar och retas med dem, det måste övriga riksdagspartier göra. Övriga får stå ut med bensinskatte-, hbt-, fastighetsskatte- och socialförsäkringsprotester utan att någon oroar sig för hur deras väljare ska reagera, eller kallas offer.

Men kanske gör sd:s främlingsfientlighet det lite extra synd om partiets väljare, ändå?

På den här tidningens sajt läste jag alldeles nyligen en kommentar där en läsare undrade hur alla "vuxna som sitter på olika sajter och vräker ut sitt mot hat sd och dess medlemmar" ser på sig och kring sina roller som förebilder. "Hur ska barnen lära sig att inte mobba och hata?" frågar sig läsaren.

Just den frågan skulle man ju vilja att sd:s alla sympatisörer, i och utanför kommentarsfälten, ställde sig. Är man det minsta intresserade av hur barnen ska lära sig att inte mobba och hata bör man kanske akta sig lite för just sd.

För hur ska barnen lära sig att inte mobba och hata om man röstar på ett parti vars intellektuella förtrupp just ägnar sig åt att på olika sajter vräka ut sitt hat?

- - -
Krönika publicerad i Dalarnas Tidningar/Kultur 2 oktober 2010.

fredag, oktober 01, 2010

Eftervalsdebatt



I veckan deltog jag i den eftervalsdebatt som pågår på Dagens Arena.

Mitt bidrag, med rubriken "(S) måste se bortom tullarna", hittar ni genom att klicka här.