torsdag, januari 20, 2011

Är Sommestad en Schyman?



Gudrun Schyman slutar som ledare för Feministiskt initiativ. Partiet gjorde riktigt dåligt ifrån ifrån sig i riksdagsvalet trots stöd från bland andra The Knife och, tja, var tredje svensk med twitterkonto (varannan svensk med twitterkonto och jobb i mediebranschen).

Jag häpnade inför det där under valrörelsen. En massa journalister, skribenter och medieproletärer klistrade helt oblygt Fi!:s logga på sina profilbilder. Det var som att den berömda journalistiska beröringsskräcken var helt bortblåst.

Varför? Kanske för att Feministiskt initiativ är ett helt ofarligt parti att offentligt stödja. Partiet har framgångsrikt ställa sig utanför blockpolitiken, utanför den konflikt mellan arbete och kapital som hela det svenska partiväsendet vilar på och de flesta insåg att Fi! aldrig skulle få över fyra procent i valet.

Gudrun Schymans karisma och stjärnstatus ska inte heller underskattas. Ett parti som är sin företrädare, svensk politiks enda superstjärna, är förstås enklare att öppet visa sitt stöd för än med Folkpartiet eller Vänsterpartiet med allt vad det innebär av historia och ideologiskt bagage.

Missförstå mig rätt. De flesta som röstade på Fi! gjorde det helt säkert därför att de sympatiserade med partiet och de frågor de drev under valrörelsen. Men det öppna stödet från människor verksamma i en bransch där man aldrig tar partipolitisk ställning förbryllar mig.

I mars ska Socialdemokraterna välja en ny partiledare. Hittills har få vågat sätta namn på sina önskningar, men i spekulationerna har bland andra Pär Nuder, Tomas Östros, Veronica Palm, Mikael Damberg och Sven-Erik Österberg nämnts. Och Lena Sommestad.

Med anledning av Sommestads växande stöd intervjuades hon i dag i P1 Morgon. Programledaren gjorde en stor poäng av att hon stöds av popartisten Robyns manager och har "hippt stöd" från ett medborgarinitiativ som samlats på sajten Kom igen Lena.

Sajten drivs av "en grupp partipolitiskt obundna, men Lena Sommestad-peppande, människor" som inte är medlemmar i Socialdemokraterna och som aldrig varit medlemmar i något annat parti (sajten pryds däremot av sosserosen). På sajten har man också en namnlista som man kan skriva under och visa sitt stöd för Sommestad. Underskrifterna ska sedan skickas till valberedningen.

I skrivande stund har man fått ihop 186 namnunderskrifter. Ingen av dem är medlem i partiet - det är till och med omöjligt att ange att man är medlem i partiet. Däremot kan man kryssa i att man skulle gå med i Socialdemokraterna om Lena Sommestad blev partiledare.

När jag såg den här sajten reagerade jag dels på vilka som skrivit under listan och dels vilka som låg bakom sajten. På Twitter "skrev jag "Klart att en massa 'obundna' mediahipsters som röstade på Fi! ska ta sig an ett av de vettigaste S-namnen" och de drivande bakom sajten kastade sig snabbt över mig.

Tweeten är raljant och orättvist, förstås. Men jag tycker mig se risken, att Lena Sommestad ska bli årets Schyman. Jag förstår helt det här med att inte ta ställning för ett parti, men för en person.

Det är bekvämt och det ger liv åt drömmar om en svensk Barack Obama, en svensk Jed Bartlett. Det låter oss tro att det är partiledaren som är partiet. Inte de 100 000 medlemmarna, inte partistyrelsen, inte kongressen, inte partidistrikten, inte arbetarekommunerna, inte verkställande utskottet, inte s-föreningarna.

Jag vet inte om jag är gammaldags, men om man verkligen vill förändra ett parti eller ha en viss person som ledare så tror jag att det är medlem man ska bli. De flesta organisationers förändringar kommer inifrån, visar historisk erfarenhet.

Vill man verkligen ha Lena Sommestad som ledare för Socialdemokraterna ska man nog försöka försöka undvika att göra henne till en ofarlig politisk symbol, något kitschigt man kan sätta som sticker på sin profilbild.

15 kommentarer:

Markus Blomberg sa...

Väldigt vettigt.

Fredrik Jansson sa...

Fast hur menar du när du skriver att inga av de 186 som skrivit under är medlemmar i (S)? Det hade varit rimligt att det fanns en sådan ruta. Men jag ser många socialdemokrater bland de som skrivit under. Däribland jag.

Sen kan jag hålla med om att det är partimedlemmarna som ska välja partiledare (helst i större utsträckning än idag). Men politik handlar alltid om ett växelspel mellan de på insidan och de på utsidan. Och som sådant är initiativet välkommet.

Jakob_O sa...

En jämförelse med Schyman är mer smickrande än avskräckande. Hon tog Vänsterpartiet från att vara ett marginellt miniparti till historiskt höga nivåer, och förnyade partiet ideologiskt. Varken före eller efter Schymans ledarskap har Vänsterpartiet fått så högt väljarstöd.

En person som är öppen för nya idéer och ser partiet som ett verktyg/behållare för idéer snarare än ett mål i sig, det är väl precis vad partiet behöver?

En socialdemokratisk Schyman helt enkelt.

Jakob_O sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Johannes Danielsson sa...

Intressant inlägg!

Jag vill dock ifrågasätta det faktum att det skulle vara skadligt för en kandidat att det bildas en sorts "hype" kring den.

Jag ser din poäng med Fi!, men kan det inte snarare vara så att den sortens mediahype snarare ger oss en chimär bild av stödet, dvs, får oss att tro de "mediahipsters" som har loggan på sin bild på facebook är ett representativt urval av befolkningen i stort, och glömmer att södermalm är en väldigt liten del av sverige?

Samtidigt som jag håller med dig om att det egentligen är partimedlemmarna som är partiet, så är det ett faktum att partiledaren spelar roll i svensk politik. Partiledaren har i större utsträckning än någon annan möjlighet till inflytande över partiets agenda, t ex. Samtidigt är den ökade personifieringen av politiken en trend i vårt land. Det paradoxala är ju att en av Sommestads styrkor är just att hon, till skillnad från andra som kommit på tal, bara ägnat sig åt en diskussion om sakfrågor sedan valet.

Men grundfrågan är alltså om detta skadar kandidaten. Jag tror att, om den här sortens hype får oss som stöttar Sommestad att tro att stödet är större än det i verkligheten är, och att vi därför lägger ner mindre kraft på att arbeta mot målet, kan det vara skadligt. Men vad initiativet gör i sig, att öka den mediala uppmärksamheten kring Sommestad, har jag mycket svårt att tro skulle försämra hennes chanser att bli en del av en framtida partitopp.

Ja - det var några tankar helt enkelt :)

Jakob_O sa...

Post scriptum: "Ingen av dem är medlem i partiet"

En av de senaste namnen är "toppsosse" inom S-studenter i Stockholm. Klickruta "Ja, jag är medlem i partiet" är såklart på väg.

Ang att vi som startar uppropet ska "kavla upp ärmarna och börja jobba inom partiet", så, javisst, det här kan du nog se som första steget för många :—)

Daniel sa...

Marcus: Tack.
Fredrik: Okej, miss av mig.
Jakob: Att förklara Vänsterpartiets framgångar 1998 och bara peka på Schyman är att göra det lite enkelt för sig. Faktorer som missnöjet med 90-talsnedskärningarna är viktiga när man ska förstå hur V kunde bli tredje största parti. Partiledare är inga superhjältar som agerar i vakuum.
Johannes: Tror absolut inte att det är skadligt för någon politiker att få stöd från människor utanför det egna partiet. Däremot tycker jag att man i Kom igen Lena!-kampanjen (dvs. den som drivs utanför Socialdemokraterna) formulerat sig på ett sätt som ligger lite för nära slacktivismens gräns. På Twitter hejar folk nu under hashtaggen #komigenlena om att detta är första gräsrotskampanjen landet sett. Det är trams. När den politiska övertygelsen blir att vara fan av en person på Facebook tror jag att det är skadligt, inte bara för politikern utan också för partiet man företräder. Ett sådant stöd är opportunt och flyktigt och sällan något man kan bygga långvariga maktinnehav på.

Fanny sa...

jag fattar inte. har det funnits en tid då man inte kopplar politik till personkulter av olika slag? OBS menar naturligtvis inte att "Kasta mig över dig" nu, bara för att du tycker annorlunda och så!

Retar det dig, att det sker på internet? Finns det ett fint hyllande (som inte är "kitschigt") som gör ikonerna mer politiskt "farliga"? VAD exakt MENAR du egentligen?

Markus Amalthea Magnuson sa...

Jag är en av personerna bakom webbsidan Kom igen Lena! och tänkte försöka sammanfatta lite av hur jag har tänkt kring det hela. Observera att vi är ett tiotal personer som tillsammans drog ihop detta projekt, vi har således inte någon enad front utan snarare ganska olika ingångar i det hela, har röstat olika genom åren etc.

1. Socialdemokraterna är inte ett marginalparti eller en liten intresseförening, detta parti är en av de huvudsakliga institutionerna inom svensk politik. Det vore en helt och hållet absurd tanke att inte ha en åsikt om S om man överhuvudtaget intresserar sig för inrikespolitik. Vilka beslut som tas inom S och vilka som agerar i partiet är något som kommer påverka mig i praktiken i mitt vardagliga liv, oavsett om jag är medlem i detta parti, i något annat parti, eller i något parti överhuvudtaget. Vi sysslar (tyvärr, i mina ögon) med en kraftigt blockinriktad partipolitik i Sverige. Eftersom S är helt och hållet tongivande inom det rödgröna blocket är det helt självklart att jag som rödgrön väljare kan och bör ha åsikter om vem som styr S.

2. Som rödgrön väljare är man för alltid hänvisad till att förhålla sig till Socialdemokraterna, vare sig man vill eller inte. Även de som röstar på V eller MP vet att det är med S en koalition kommer bildas, man kan se det som att en röst på V/MP alltid också är en röst på S. Framför allt är det ju faktiskt dess partiledare som kommer bli min statsminister. Ytterligare ett konkret exempel är hur man som rödgrön väljare alltid krävs på ursäkter för att man inte "taktikröstade" på S i det ena eller andra valet.

3. Det "hippa stöd" som du anför i din text är helt och hållet en konstruktion från P1-programledarens sida, inget vi har hittat på. I vilket fall som helst tycker jag det är djupt orättvist att avfärda vissa människors politiska åsikter bara för att de i övrigt agerar i mediabranschen. Ditt raljerande på Twitter är förstås heller inte baserat på fakta, eftersom du vid den tidpunkten inte hade någon aning om vilka som låg bakom sidan eller vad vi sysslar med i övrigt. Jag finner det helt enkelt underligt att du lyckades "reagera på vilka som låg bakom sajten" eftersom du inte vet/visste vilka som ligger bakom sajten. Information om detta kommer troligtvis upp på sidan inom kort.

4. Du har heller ingen aning om hur många av de inkomna underskrifterna som kommer från medlemmar i Socialdemokraterna. Vi kommer att lägga till en kryssruta för att signalera detta under kvällen. Men hade du tittat närmare på de inkomna namnen och på de meddelanden som lämnats hade du redan nu upptäckt att socialdemokrater finns representerade där, inklusive personer som jobbat med Sommestad sedan tidigare.

5. Vi kommer inte från tomma intet. Det finns redan innan ett stöd för Sommestad inom S, det vore direkt felaktigt att hävda något annat.

6. Ännu intressantare är förstås att ett stort antal personer anger att de gärna blir medlemmar i S med Sommestad vid rodret. Detta kan förstås innebära olika saker, men det betyder bland annat att det finns människor som delar den socialdemokratiska värdegrunden men inte ser att S idag själva sysslar med denna värdegrund. Detta är ett skäl till att jag personligen än så länge inte röstar S och vet att jag inte är ensam om denna inställning. Kort sagt ser jag bristande socialdemokrati som ett av Socialdemokraternas största problem idag.

7. Vi landar därför återigen i frågan om när man har legitimitet att ha en åsikt om ett parti. Tycker du det hade varit betydligt trovärdigare om vi som ligger bakom sidan alla blivit medlemmar i S förra veckan och därför kunnat säga att "vi är ett gäng medlemmar i Socialdemokraterna som tycker att..."?

Markus Amalthea Magnuson sa...

Sammanfattningsvis: Socialdemokraterna har ett så pass stort inflytande över svensk politik att så gott som alla påverkas av vilka beslut som tas i detta parti, oavsett om det sker i opposition eller regeringsställning. Vilka beslut som tas påverkas i allra högsta grad av vem som är partiledare. Att ha en åsikt om det som påverkar ens liv är på intet sätt orimligt. Att ha en åsikt om ledarskapet i S är därför rimligt, vem man än är.

(Liksom att ha en åsikt om ledarskapet i Moderaterna, eller om kampanjer från Svenskt Näringsliv, eller om tillsättningar i Kulturrådet, eller... ja, du förstår nog poängen.)

Daniel sa...

Fanny:
Jag minns inte.

Markus:
1. Ja.

2. Ja, man är hänvisad till att förhålla sig till S men att de rödgröna partierna är sammankopplade för alltid och evigt är ahistoriskt. V skulle rimligen aldrig fälla en S-regering, men vad gäller MP är det ju mer problematiskt. Det finns inga historiska exempel på att S, V och MP kommer att samregera i en regeringskoaliton eller har samregerat i en regeringskoalition.

3. Okej.

4. Ber om ursäkt för detta, men det är ändå intressant att "medborgarinitiativet" lånat sig av partiets symbol och gör en poäng av att man inte har kopplingar till det socialdemokratiska partiet.

5. Var i texten skriver jag att stödet från Sommestad kommer ur tomma intet?

6. Ja, det är intressant. Diskussionen om huruvida det socialdemokratiska partiet har en tillräckligt socialdemokratisk värdegrund eller ej passar jag på.

7. Ja, det hade kanske varit trovärdigare. Ungefär som att de hade varit lite trovärdigare om alla dessa som förfasas över att Anton Abele sitter i riksdagen faktiskt hade röstat på Moderaterna.

8. Absolut, det är rimligt att ha en åsikt. Däremot behöver man inte lyssna på allas åsikter. Vem SvD:s ledarredaktion anser ska leda Vänsterpartiet är t ex ointressant.

Markus Amalthea Magnuson sa...

2. Ändå var vi hänvisade till "de rödgröna" i senaste valet, något jag utgår från hade resulterat i formellt samarbete vid valvinst för detta block.

4. Många av initiativtagarna och de som skrivit under är ju potentiella S-väljare, det är lite av poängen med projektet. Det vill säga att det finns en massa sossar som inte röstar S. Detta är syftet med att markera att vi inte röstar på eller är medlemmar i S.

5. Det skriver du inte och jag skriver inte att du skriver det. Men jag har uppfattat en underton av "övertagande"-tänk, att vi på något sätt skulle vara en helt utomstående grupp som inkräktar i Socialdemokraternas beslutsprocess. Därför ville jag mest påpeka att stödet finns, inget vi plötsligt hittat på.

7. Jag håller inte med. Även som medlemmar hade detta initiativ skett helt och hållet utanför partiet, vilket i praktiken hade gjort det där medlemskapet ganska meningslöst. Eller enbart en symbolhandling, vilket absolut inte är meningslöst, men ganska verkningslöst i mina ögon.

8. Vi tvingar ingen att lyssna på oss :) Däremot brister din liknelse i det att ingen av oss är borgerligt lagda överhuvudtaget.

Daniel sa...

2. I senaste valet, ja. Men det är ju inte valrörelsen 2010 som Sommestad eventuellt ska utkämpa. Nya allianser ska formeras.

4. Så poängen med projektet är att visa att om S får Sommestad som partiordförande så kommer ett par hundra människor gå med i partiet? Fair enough. Själv skulle jag ha svårt att gå in eller ut ur ett parti bara baserat på vem som är partiordförande. Det är väl kanske det jag reagerar på - en känsla av att detta projekt vilar på en lätt naiv förhoppning om Sommestad som en Obama som ska förändra partiet och svensk politik från grunden.

5. Stödet finns och har funnits en tid. Redan 7 december skrev UNT om hur Sommestad förs fram som kandidat på S-märkta ledarsidor, bloggar och Facebook-grupper. Ser inte risken för något övertagande. Det är partidistrikten som avgör.

7. Okej.

8. Liknar inte er vid SvD.

Fanny sa...

Hehe.. Daniel du vilka kommentarer du får.. Mm men jajamen vi får se hur det går.

Fredrik Jansson sa...

Med anledning av det här med att gå med i partiet om Sommestad blir partiledare så kan det ju vara värt att påminna om Mona Sahlins uttalande om att hon inte gick med i (S) utan i Olof Palme. Och att partiledare/kandidater kan påverka att folk går med i partier har man ju inte minst sett i samband med partiledarvalen i franska PS, brittiska Labour och danska Socialdemokratiet