måndag, februari 14, 2011

Äg ditt boende, tänk som en ägare


I dag pratar statsministern ut i Dagens Nyheter om bostadssituationen i vår huvudstad. Statsministern försvarar ombildningarna av hyresrätter till bostadsrätter (i dag är endast 36 procent av bostäderna innanför tullarna hyresrätter). Enligt statsministern beror segregationen i Stockholms innerstad på att det här finns hyresrätter.

Hyresrätterna fungerar inte som hyresrätter, enligt statsministern. Men han erkänner även att "hyresrätten har absolut ett värde för dem som inte har ett insatskapital". Endast då? Måste man vilja äga sitt boende? Jag vill inte det.

Men kanske har statsministerns ovilja att ens diskutera hyresrätten ("Din utgångspunkt är att hyresrätten fungerar som hyresrätt och det gör den inte", "din fråga implicerar att hyresrätten fungerar och det gör den inte") sina politiska orsaker.

När Margaret Thatcher blev Storbritanniens premiärminister gjorde hennes regering stora insatser för att förändra landets allmännyttiga bostadsbestånd, där de trogna Labour-väljarna bodde. I en satsning erbjöd Thatcher-regeringen hyresgästerna ett val: att köpa sina council estates-lägenheter till kraftigt reducerade priser eller få höjda hyror.

De som hade råd blev i ett slag bostadsrättsinnehavare och de som inte hade råd blev kvar i sina hyresrätter med nästan dubbelt så hög hyra. Kort därefter kunde de sociala myndigheterna rapportera att hemlösheten ökat explosionsartat.

Rent politiskt fungerade den thatcheristiska övningen. De som blev kvar i dyra hyresrätter fortsatte att rösta på Labour, men opinionsundersökningar som genomfördes några år senare visade att mer än hälften av de nyblivna bostadsrättsägarna nu sympatiserade med de konservativa.

Så iscensattes en politisk-psykologisk förskjutning. Äg ditt boende, bli en ägare, tänk som en ägare, rösta som en ägare. "Hyresrätten har absolut ett värde för dem som inte har ett insatskapital", säger statsministern.


6 kommentarer:

Anonym sa...

Men problemet i dagens tokholm är väl just att ett förstahandskontrakt till en hyresrätt kostar lika mycket som en insats på en bostadsrätt eftersom ingen säger upp sina kontrakt?

Kristoffer sa...

Det är delvis sant. Men man måste komma ihåg att det finns hyreskontrakt att få tag på, så länge du är beredd att bo utanför innerstaden. Efter två år, ibland kortare, kan man faktiskt få tag i en bostad via Stockholm stads bostadsförmedling. Jag själv fick tag på ett förstahandskontrakt i Bergshamra under mitt första år som nyinflyttad i Sthlm. Det är ingen mänsklig rättighet att bo inananför tullarna.

Daniel sa...

Anonym: Är tanken att man ska säga upp sina kontrakt?

Kristoffer: Enig. Personligen har jag bott i Sveriges två största städer och aldrig haft annat än försathandskontrakt. Men det är delvis en annan diskussion.

Kristoffer sa...

Daniel: Sant. Det är en annan diskussion. Det beklagliga är ju att vi har en statsminister som inte ser de samhälleliga fördelarna enbart för att det finns en svart marknad för hyreskontrakt (som om det bara fuskades där). Hyresrätter skapar större social rörlighet och trygghet genom att erbjuda boende utan räntor som far upp och säkerligen, kan jag tänka mig, mindre oro för pensionärer – och andra – som slipper tänka på snöskottning och krattning. Själv ska jag exempelvis sätta mig i skolbänken igen efter två år i arbetslivet och då känns det bra mycket bättre att ha ett hyreskontrakt och inte en bostadsrätt.

Och de som har har varken eller gynnas knappast av att fler lägenheter reas ut.

Anonym sa...

De som köper en bostadsrätter äger inte sin lägenhet, alldeles oavsett vad det heter i mäklares och bankers retorik. De äger inte så mycket som en enda tegelsten. I stället är de medlemmar i en förening som äger lägenheten, vilket är något annat. Internationellt är denna konstruktion mycket ovanlig. I andra länder, däribland Storbritannien, är det olika slags ägarlägenheter som gäller.

Så, hur kunde de som köpte loss sina engelska council estate-lägenheter bli bostadsrättsinnehavare?

Att slarva med fakta och terminologi kan göra det lättare att få ihop irrelevanta jämförelser mellan Sverige i dag och Storbritannien för 30 år sedan. Tyvärr ökar det inte trovärdigheten.

Daniel sa...

Anonym: Ber om ursäkt för att jag gått på mäklarlingot. Tack för mycket värdefull input.