lördag, november 19, 2011

Vem berättar om Kupolen?

Det är snart ett och halvt år sedan jag flyttade till Stockholm. Innan jag kom hit visste jag nästan ingenting om den här staden. Stockholm är ointressant, en plats där kungen och statsministern bor och bestämmer. En plats där man handlar något på Drottninggatan eller Skånegatan - beroende på hur man är lagd – och sedan återvänder till sin mellansvenska trygghet.

I Stockholm lever man inte. Man gör i bästa fall karriär där. Det var därför jag flyttade till Göteborg när den där mellansvenska tryggheten blev för trygg. I Göteborg lever man (men man gör inte karriär, skulle jag senare upptäcka). Att inte flytta till Stockholm blev ett i det närmaste politiskt ställningstagande.

När jag sedan ändå var tvungen att flytta till Stockholm (man gör ju inte karriär i Göteborg, som sagt) läste jag beslutsamt två böcker: Björn ElmbrandtsStockholmskärlek (Atlas) och Per WirténsDär jag kommer från (Bonniers).


Elmbrandt skriver om Hjalmar Mehr, legendariskt finans- och fastighetsborgarråd i huvudstaden under 1950-, 60-, och 70-talen. Wirtén tecknar de södra förorternas historia från 1900-talets början fram till i dag. Bägge böckerna ger en helt nödvändig historielektion i det stockholmska. Utan dem hade jag nog inte begripit särskilt mycket av den här staden.

Böckerna skildrar efterkrigstidens stora utmaning – att möta medborgarnas växande behov av bostäder, transporter, affärer och fritid. Modernitet brukade vi kalla det där. Det är berättelser om rivningar och framväxten av en ny stad, ett nytt Sverige.


Nu skriver vi 2011 och landets städer och samhällen har förändrats lika mycket som under 1960- och 1970-talen. Men till vad? Och har vi ens märkt det?


Borlänge och Falun är i dag moderna handels- och studentstäder som lockar människor från världens alla hörn. I Västerbergslagen pratar man om att gruvorna ska upplivas och arbetskraften lär sannolikt hämtas utanför Dalarnas gränser.


Jag leker med tanken att komma, som ett blankt papper, till de här bygderna för att arbeta eller studera. Vad vet man om det moderna Dalarna? Inte mycket, föreställer jag mig. Historien om vårt län är alltjämt historien om Vasaloppet och falukorven.


När jag går på Borganäsvägen är det väldigt sällan jag tänker på just Gustaf Vasa. Det är arkitekturen och stadsmiljön jag ser och försöker förstå.


Men vem skriver den moderna berättelsen om de här platserna, vem begripliggör saker som Kupolen och det som växer fram på Dalregementet? Vem tog de politiska besluten? Vad var det som hände?


Här finns saker att ta itu med, om vi vill att någon ska begripa vad det moderna Dalarna är.


---
Krönika publicerad i Dalarnas Tidningar/Kultur 19 november 2011.


Inga kommentarer: